Hur dåligt är normalt att må?

Hur skiljer vi normala reaktioner från sjukdomstillstånd? Var går gränsen mellan vardagliga påfrestningar och psykisk ohälsa?

Gränsen är flytande. Kortvariga eller lindriga påfrestningar ses i de flesta kulturer som en del av livet, medan mer påtaglig påverkan på välbefinnandet leder över i det som beskrivs som psykisk ohälsa. Alla råkar vi ofrånkomligen ut för kriser och förluster under vår livstid. Att reagera är då fullt normalt. Vi behöver få bearbeta, vi behöver få sörja. 


Ibland kan dock en reaktion på en livskris bli utdragen och komma att påverka allt mer av vardagen. Det är normalt att känna sig ledsen när en nära relation tar slut. Men om vi känner oss mycket ledsna och upprivna veckor efteråt och förlorar intresset för vardagen, får problem med att gå till jobbet, utföra hushållsarbete eller umgås med vänner kan vi behöva hjälp att ta oss ur. Det är normalt att känna sig nervös inför att hålla föredrag och tvinga sig igenom det trots svettningar och snabb andning. Men om vi känner en förlamande rädsla som gör att vi oroar oss flera veckor i förväg och försöker hitta sätt att slippa situationen, kan vi behöva hjälp att hitta nya sätt att hantera situationen.


Att må dåligt ibland är dock helt normalt, att känna känslor är en del av att vara människa. Alla känner sig ledsna, trötta, stressade, frustrerade, oroliga, rädda, besvikna, skamfyllda, arga och ensamma ibland. Vissa oftare, andra mer sällan. Ibland vet vi varför vi känner som vi gör, andra gånger har vi obehagskänslor utan uppenbar koppling till något särskilt. Våra känslor påverkas av vad vi gör, vilka situationer och vilken miljö vi befinner oss i, hur vi tänker om oss själva och vad som sker i våra liv. Ibland vet vi vad vi behöver för att må bättre, andra gånger känner vi maktlöshet inför känslorna. Många gånger försöker vi bli av med våra känslor och börjar utkämpa en kamp mot dem, vilket gör att de blir ännu tyngre att ha. 


När ska jag söka hjälp?


Om du känner att de jobbiga känslorna börjar komma allt oftare eller bli allt starkare, om du varit nedstämd under mer än två veckor eller mår så dåligt att du har svårt att klara av vardagen behöver du söka hjälp. Likaså om dina tankar på- eller försök att hantera problemet upptar mycket tid varje dag, om problemet får dig att skämmas och vilja undvika andra, om det minskar din livskvalitet eller negativt påverkar skola, jobb eller relationer. 


Du har tolkningsföreträde när det gäller hur du känner på insidan, bara du själv kan ju känna vad du känner. Du behöver inte vara rädd för att det du känner ska vara för trivialt eller obetydligt. Hellre söka hjälp tidigare än senare, att jobba förebyggande kan också vara till stor nytta. Tveka inte att prata med någon du har förtroende för om du känner att du mår dåligt. Det kan vara en närstående, en vän eller någon annan i din närhet. Vänta inte med att ta upp det, ibland kan det hjälpa att få dela med sig till någon som lyssnar. Andra gånger räcker det med bekräftelse på att vi inte är ensamma. 


Var kan jag få hjälp?


Via vårdcentralen. Alla vårdcentraler ska ha tillgång till kurator eller psykolog. Ofta får du först träffa en läkare. Läkaren kan också remittera till andra samtalsmottagningar eller till psykiatrin. I en del län finns också möjlighet att söka samtalskontakt hos privata aktörer som jobbar på uppdrag av regionen. I Stockholm finns bland annat Mind Sthlm. Ett vårdcentralsbesök kostar mellan 100 och 200 kr. Högkostnadskort gäller.


Via privat mottagning. En fördel är att besöken kan vara längre och att det inte finns någon begränsning gällande antalet besök. En nackdel är att det är dyrare.


Om du är under 25 år kan du även kontakta en ungdomsmottagning.

Om du går i grundskolan eller på gymnasiet kan du kontakta skolkuratorn. 

Om du studerar på universitet kan du kontakta studenthälsan.

Om du känner stark ångest, mår väldigt dåligt eller har självmordstankar eller planer, kontakta en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Kontakta också omedelbart någon vän eller anhörig som kan stödja dig.


Källor:

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE)(2015): En kunskapsöversikt. Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro.

www.1177.se