Om känslor

Våra känslor finns med och påverkar oss i det mesta vi gör. Emotionsmässigt är vi människor alla mycket lika. Det finns ett antal grundkänslor som finns med oss från den dag vi föds, vars uttryck är lika över hela världen.


Vad består känslorna av?


Våra känslor har en biologisk, en kognitiv och en beteendemässig del. De innebär en kombination av uttryck i kroppen, av tankar och av beteenden. Varje känsloupplevelse kan delas upp i vad vi tänker, vad vi gör och hur det känns i kroppen. Känslan är en omedelbar reaktion i nuet som informerar oss om vad som är viktigt för vårt välmående. Denna automatiska funktion har utvecklats för vår överlevnads skull.

Varför har vi känslor?


Varje känsla har sin speciella funktion och syfte. Den innehåller både en signal om vårt behov och en impuls till handling för att tillgodose behovet. Många gånger är våra känslor på så sätt hjälpsamma. De säger något om den situation vi befinner oss i och vad vi just då behöver. Känslorna är värdefulla för vår överlevnad och vårt välmående. Även till synes negativa känslor har en viktig funktion. Det vore inte funktionellt att inte kunna känna dem. De är, trots att de inte alltid är behagliga, svar på det som händer här och nu.


Kopplade till våra tankar


Det som händer här och nu kan också vara att vi tänker självkritiska tankar eller gör orealistiskt negativa tolkningar av situationer. Då är de känslor som väcks mindre hjälpsamma. De kan likväl kännas starka och centrala och övertyga oss om att det våra tankar säger är sant. Istället för en verklighetsbaserad grund bygger dock dessa känslor på felaktiga uppfattningar om verkligheten. De är snarare påverkade av erfarenheter tidigare i livet eller tankar på framtiden, än av det som händer just nu.


Kanske är de relaterade till en negativ bild av oss själva och tankar som anklagar oss eller andra. När känslorna är relaterade till våra negativa tankar snarare än till den situation vi befinner oss i, varken förbereder de oss för handling eller gör oss särskilt öppna och mottagliga för det vi möter. Istället för att ge oss information om den pågående stunden informerar de oss om att det vi just nu gör inte fungerar.

Att identifiera känslan


Våra känslor är komplexa och det finns alltid mer inom oss än vad vi kan beskriva. Ofta känner vi en blandning av känslor. Det finns olika sätt att kategorisera känslorna på. Ett är i form av grundkänslorna nedan.


Vi kan betrakta dessa känslor som på en skala, där rädsla kan vara allt från fjärilar i magen till fullskalig panik. Glädje kan vara allt från en förnimmelse av lugn till en extatisk lyckokänsla. Ledsenhet kan vara allt från en tår i ögonvrån under en sorglig filmscen till djup sorg. Ilska kan vara allt från en lätt irritation som snabbt passerar till ett explosivt raseriutbrott. Skam kan vara allt från en snabbt passerande känsla i en smått pinsam situation till en känsla av att vilja sjunka genom marken.

Ju skickligare du blir på att objektivt iaktta även väldigt subtila känslor, desto friare blir du att agera i enlighet med det som är viktigt för dig, oavsett vad du för stunden känner. De negativa tankarna får då heller inte lika lätt fäste. 

Glädje


Glädjen talar om tillfredsställelse och den syftar till att få oss att upprepa det som framkallat känslan. Det vi fokuserar på förstärks och glädjen blir större om vi uppmärksammar den, går in i känslan och njuter av den. Fokuserar på vad det är som får oss att må bra och vad vi kan göra för att öka dessa faktorer. Gör mer av det som gör oss glada och uppmärksammar även den lilla glädjen. Och låter bli att lyssna på de eventuella tankar som inte vill unna oss att vara glada eftersom glädjen ju ändå förr eller senare kommer att ta slut.

Rädsla och ångest


Rädslan informerar om hot och fara. Rädslan är kopplad till ett specifikt upplevt hot. Rädslan förbereder oss för att antingen fly, söka resurser eller skydd. Rädslan är nära sammankopplad med ångesten. Skillnaden är att ångest generellt är ett svar på osynliga hot som främst finns inne i det egna huvudet snarare än på något som är direkt farligt. Men även ångest fyller, när den är ändamålsenlig, en viktig roll. Den motiverar oss att förbereda oss på kommande, potentiellt negativa, händelser. Den signalerar behovet av att dra ner på våra aktiviteter och rikta uppmärksamheten mot möjliga källor till framtida hot eller faror. När vi är ångestfyllda går kroppen in i ett tillstånd av vaksamhet och förberedelse så att vi inte ska få en obehaglig överraskning om något hemskt händer.

Sorg


Sorgen informerar oss om att vi förlorat någon eller något som för oss varit viktigt. Det kan vara något materiellt men ofta handlar det om förlust av en person, dess intimitet eller tillit. Det kan också handla om förlust av egna funktioner eller att inte längre känna igen sig själv. Sorgen vill att vi drar oss tillbaka en period för att kunna ta in förlusten, gråta och betänka dess betydelse. När vi har förlorat någon eller något som varit betydelsefullt för oss behöver vi, hur smärtsamt det än är, gå igenom sorgen. Det fungerar inte att fly undan den eller ta genvägar.


Ilska


Ilskan säger oss att vi, eller någon vi bryr oss om, har fått våra gränser överskridna, blivit orättvist behandlade eller förlorat makt i en situation då vi behövde den. Den funktionella ilskan ger oss energi för att handla, skydda oss mot skada eller kränkning. Någon (det kan även vara vi själva) har klivit över våra gränser och trotsat våra inre regler. Det kan också handla om att känna sig omringad av hinder och eller uppleva att ens ansträngningar aldrig ger resultat. Behovet av att få våra rättigheter tillgodosedda väcks till liv och ilskan förbereder oss för att kämpa och försvara våra gränser. Den för med sig mycket energi som vi kan utnyttja för att förändra situationen till det bättre.

Avsky och avsmak


Avskyn och avsmaken talar om vår intolerans. Något visar sig som strider mot våra värderingar eller kan vara skadligt för oss. Känslan får oss att dra oss undan eller avvisa den eller det som väckt den. Avskyn är till för att skydda oss mot sådant som kan skada. Känslan är dock många gånger dysfunktionell och oproportionerlig och handlar mer om våra dömande och kritiska tankar än om situationen eller personen i fråga.

Nyfikenhet


Nyfikenheten talar om en ny upptäckt, något oväntat har hänt. Något som väcker vårt intresse. Känslan får oss att rikta uppmärksamheten och tillskriva det upptäckta en betydelse. Om vi går in i nyfikenheten kan vi lära oss nya saker av det oväntade. Vi kan använda nyfikenheten som en drivkraft som ger oss mod att ge oss in i nya situationer trots att vi känner oss rädda. Vi kan också använda den för att lära känna oss själva och våra reaktioner, som motvikt till det självkritiska och dömande sättet att betrakta oss själva.

Skam


Skammens funktion är att meddela att vi har utlämnat oss för mycket och den förbereder oss för att gömma oss. När skammen är proportionerlig till situationen ger den oss information relaterad till vilket socialt beteende som är accepterat i det aktuella samhället som kan användas som guide för vårt beteende. Skam syftar till att vi som grupp ska ha ungefär samma normer, göra ungefär samma saker, tycka ungefär lika om vad som är rätt och fel, så att vi kan hålla ihop och överleva utan att hela tiden bråka om allting.

Många gånger har den skam vi känner dock mer att göra med inre strikta regler för acceptabelt beteende och ha sin grund i att vi, mer eller mindre medvetet, tänker att vi är onormala eller sämre än andra människor. När vi har alltför strikta regler om hur man bör bete sig och en hård, självkritisk och dömande inre röst upplever vi ofta denna typ av skam. För det mesta är skammen överdriven och ohjälpsam. Den är som en inövad ovana som hindrar oss från att göra det vi vill göra i livet.

 

Källa: E. Henriksson: Självhjälpsam