Stress

Vad är egentligen stress?


Det vi talar om som stress är egentligen kroppens svar på fara eller oro för fara. En reaktion som är nödvändig för vår överlevnad. Stress aktiverar stresshormon i kroppen (adrenalin, noradrenalin och kortisol) som i sin tur påverkar olika viktiga funktioner i kroppen som gör att vi kan vara alerta, agera, prestera och reagera. Syftet är att aktivera vårt kamp och flykt-system för att vi ska kunna skydda oss eller fly från hotfulla situationer


Kan stress vara farligt?


Ett stresspåslag är inte farligt i sig. Det kan på kort sikt ge extra energi för att få saker gjorda. Huvudsaken är att vi kan varva ner efter stresspåslagen, återhämta oss genom pauser, vila, fritid och nattsömn. Det är när stressen är långvarig och utan återhämtning som de negativa effekterna uppstår. Vid långvarig obalans mellan krav, resurser och möjlighet att påverka.


Reaktioner under stresspåslaget


I det akuta stresspåslaget sker en hel del saker i kroppen. Det sympatiska nervsystemet aktiveras för att varva upp kroppen, med påslag av stresshormonen adrenalin och noradrenalin. Vi får snabbare och ytligare andning. Hjärtat slår fortare och hårdare, ökar blodflödet, förbättrar syret till vävnader, dirigerar blodet dit det behövs och ökar blodtrycket. Vi svettas mer och kan få värmevallningar. Pupillerna vidgas, vilket ger ökad ljuskänslighet, tunnelseende. Vi får minskad salivutsöndring och kan få metallsmak i munnen av adrenalinet. Matsmältningen minskar, vilket kan ge illamående och förstoppning. Musklerna spänns och vi blir mer vaksamma.


Vad händer om stressen blir långvarig?


Stress med otillräcklig återhämtning kan ta sig uttryck på olika sätt.  Några av de vanligaste symptomen är huvudvärk, magproblem, sömnproblem, koncentration- och minnessvårigheter och irritation. Förhöjt blodtryck kan också vara ett symptom på stress. Höga halter av stresshormonet kortisol försvagar immunförsvaret, som innebär att vi lättare drabbas av virus och bakterieangrepp.

Om stressen blir långvarig och vi inte får tillräcklig återhämtning är det vanligt att matsmältningen påverkas. Det kan leda symptom såsom halsbränna och klump i halsen, men även till IBS.


Spänningen i käke, nacke och axlar som stressen medför kan leda till huvudvärk, migrän och yrsel. Även till mer generell värk i kroppen. Värken leder i sin tur till ökad spänning, som leder till sämre blodcirkulation.


De förhöjda nivåerna av stresshormonet kortisol höjer blodsocker och blodfetter. Det kan bidra till ökad bukfetma och förhöjt blodtryck.


När kroppen är uppstressad nedprioriteras immunförsvaret. När stresspåslaget aktiveras frigörs signalprodukter, så kallade cytokiner. Dessa utlöser utsöndring av stresshormon. De uppfattas av hjärnan som signaler om sjukdom och styr våra beteenden för att främja läkeprocessen. Vi blir trötta, vill hålla oss stilla, får ökat sömnbehov, kan känna svaghetskänsla, sänkt stämningsläge och minskat intresse för omgivningen, mat och sex, och vilja isolera oss. Dessa beteenden är effektiva vid infektion men destruktiva vid depression, stress och oro.


Kortisol utsöndras sent under natten och gör att vi tenderar att vakna upp tidigare och få sämre sömn.


När vi äter oregelbundna måltider tolkar kroppen det som svält, vilket leder till ökad utsöndring av stresshormon.


På längre sikt kan kronisk stress leda till kognitiva svårigheter, utmattning, depression, ångest, allmän anspänning, sexuell störning, smärta, sömnstörning, överkänslighet för sinnesintryck, försämrat immunförsvar och metabolt syndrom.


KBT-modell 


KBT-modellen för stress och utmattning beskriver hur långvarig påfrestning och obalans mellan krav och resurser påverkar både våra kroppar, tankar, känslor och beteenden.

Tankarna är inriktade på potentiella hot och faror. Vi scannar efter faror och undviker möjliga risksituationer. Vi har lättare för att oroa oss och tänka katastroftankar. Vi har också lättare att tänka tankar präglade av hopplöshet och självkritik. Tankarna blir mer svart/vita.


Det är vanligt med känslor av nedstämdhet, oro, ångest, rädsla, ilska, irritation, skam och skuld.


Kroppen är spänd, blodtrycket förhöjt, magen kan vara orolig och det är vanligt med hjärtklappning och yrsel.


Vanliga beteenden är undvikande, passivitet, tillbakadragenhet i försök att hantera de jobbiga tankarna och känslorna. Det är vanligt att minska ner på sådant som brukar göra en glad och tillföra energi, såsom att träffa vänner och träna.



Lästips:

A. Perski: Ur balans

N. Almén: Stress och utmattningsproblem

G. Grossi & J. Jeding: Vägen ur utmattningssyndrom

B. Bragée (2013): När kroppen säger ifrån