Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en aktiv och målinriktad form av psykoterapi som i forskning visat goda resultat för behandling av psykisk ohälsa och förändring av
ohälsosamma vanor. Metoden har sitt ursprung i inlärningspsykologi och kognitiv teori. Kognitiv
teori beskriver människan genom vårt sätt att tänka och skapa mening och inlärningspsykologi genom vårt sätt att lära in, bevara, förstärka och förändra beteenden.
KBT, som utvecklas i takt med nya forskningsrön, är ett paraplybegrepp för ett flertal terapier med liknande teoribakgrund. En av dessa är Acceptance and commitment therapy (ACT) som har sitt ursprung i österländsk filosofi. ACT adderar ett existentiellt perspektiv till den praktiska och handlingsinriktade kognitiva beteendeterapin. Mål, mening, personliga värden och medveten närvaro integreras i behandlingen. Övning av acceptans inför de aspekter av livet som ligger bortom vår förmåga att påverka.
Utgångspunkten är att tankar och känslor i sig inte är farliga eller negativa, utan en del av att vara människa. Livet innehåller ofrånkomligen lidande. Det som bidrar till att vi mår sämre är många gånger vårt förhållningssätt till det vi tänker och känner, våra impulser att undvika kortsiktigt obehag och vår oförmåga att acceptera det som är. Behandlingen syftar bland annat till att öva upp sin psykologiska flexibilitet, det vill säga att kunna ha olika typer av tankar och känslor i stunden och samtidigt kunna agera i linje med sina livsvärden.
And so it’s cool that western science is finally on to something as basic as “Who are we as human beings?”, and “How can we be empowered to be fully ourselves in the world and make a difference in the lives of those who we love?"
Steven C. Hayes, en av grundarna till ACT
KBT utgår från ett helhetsperspektiv. Behandlingen inleds med att så tydligt som möjligt försöka få en bild av problemet. Undersöka det du tänker, känner och gör för att se hur det påverkar din livskvalitet och begränsar din tillvaro. Vi arbetar i terapin systematiskt med de känslor, tankar och beteenden som är problematiska, i riktning mot dina personliga livsmål. Du lär dig mer om hur dina egna beteenden fungerar och får träna på sådant som är viktigt för att kunna bryta när du hamnat i destruktiva mönster. Målet är att bygga upp nya funktionella mönster och ta fram ditt eget bästa sätt att hantera livet och möta svårigheter.
Olika slags brister i inlärning kan ligga bakom psykiska problem. Det kan vara så att vi aldrig har fått lära oss hur vi ska hantera vissa situationer eller hur vi ska lugna oss själva när vi känner oss oroliga. Det kan också vara så att vi har kunskapen och färdigheterna men att åtkomsten stundtals blockeras av starka känslor. I KBT är utgångspunkten att beteenden är inlärda och därmed också kan läras om. Begreppet beteende används i en vid bemärkelse som involverar både våra observerbara beteenden och det vi känner och tänker. Det vi känner, tänker och gör är format av det vi upplevt genom livet och av de reaktioner vi fått på det vi gjort.
För att förändra något behöver vi först ha en tydlig bild av vad vi vill förändra. Det får vi genom att i detalj granska vad som händer i de situationer som blir jobbiga för oss. Vi lär på det här sättet känna oss själva, våra reaktioner och drivkrafter. Genom att se på situationen klarare får vi också enklare att hitta alternativa sätt att hantera jobbiga situationer och känna tilltro till att förändring är möjlig.
The more conscious we are of the interconnectedness of our thoughts and emotions, our choices and actions in the world, the more we can see with eyes of wholeness, the more effective we will be when faced with obstacles, challenges and stress.
Jon Kabat-Zinn
För att bryta mönster behöver vi för det första stanna upp och bli medvetna om vad som pågår. Vi behöver dessutom acceptera det kortsiktiga obehag det innebär att börja göra på nya sätt. Sedan behöver vi gång på gång göra nya medvetna val och handlingar som gynnar oss på sikt och som ligger i linje med det som är viktigt för oss i livet.
För att bryta ett problembeteende kan vi även behöva öva vissa färdigheter. En färdighet kan exempelvis vara att ta kontroll över automatiska beteenden och istället stanna upp och medvetet välja handling. Det kan också handla om att öva funktionella strategier för att hantera ilska, ångest eller obehag, bryta negativa tankemönster, hitta meningsfulla aktiviteter, etablera rutiner, lösa problem, säga nej eller sätta gränser.
Kontakten inleds med ett förutsättningslöst möte där du får berätta om vad du behöver hjälp med och vill uppnå med kontakten och samtidigt får en uppfattning om vem jag är och hur jag jobbar. Om du väljer att inleda ett samarbete träffas vi sedan regelbundet och arbetar aktivt med dina behandlingsmål.
Tillsammans planerar vi hemuppgifter kopplade till målen som du får utföra mellan sessionerna. Det kan exempelvis vara att läsa en viss litteratur, registrera automatiska tankar, öva andning och avslappning, skriva känslodagbok eller utsätta dig för jobbiga situationer och testa nya strategier.
I samtalen lägger vi mycket tonvikt på dina styrkor och resurser och på det du gör som fungerar. Du får under processen ägna tid åt att fundera på vad som är viktigt för just dig, vad som gör dig glad och vilket slags liv du vill leva.
Vi utvärderar löpande kontakten för att säkerställa att vi rör oss framåt och använder tiden till det som är viktigt för dig. Ju öppnare du är med hur du upplever processen, desto bättre kan jag hjälpa dig. Du kan alltid lämna feedback både muntligt och via formuläret skattning av session.
Samtalskontakten anpassas efter dina individuella behov och önskemål. Kontakten kan pågå under både längre och kortare tid. Det är alltid du som bestämmer hur länge du vill fortsätta. Inför avslut får du formulera en vidmakthållandeplan för att hålla det du lärt dig levande och vi planerar in ett eller flera uppföljningssamtal.
Tryckerigatan 8
11128 Stockholm
Sweden