Panikångest är ett av de vanligaste ångestsyndromen. Ångest är en mänsklig känsla och helt funktionell i stunder när verklig fara hotar. Vid panikångest reagerar kroppen som om livsfara föreligger men hotet finns framförallt i våra huvuden. Det är så att säga rätt reaktion vid fel tillfälle. Ett falskt alarm från hjärnan.
Panikångest kan komma enstaka gånger och sedan gå över. Det är när ångesten blir återkommande och börjar kontrollera våra liv som vi klassificerar den som ångestsyndrom och behandling är motiverad.
Varför får vi panikångest?
Panikattacker kan uppkomma till följd av en kombination av flera faktorer, såsom:
- Stressfyllda livshändelser
- Långvarig stress
- Ytlig och snabb andning
- Långvarig uppvarvning och svårighet att slappna av
- Oro för att få en ny panikattack som leder till ökat fokus på kroppsliga symptom och katastroftolkning av kroppens normala stress- och ångestreaktioner
- Platser och situationer där paniken uppkommit som laddas med starka obehagliga känslor och börjar undvikas
- Säkerhetsbeteenden i försök att hantera panikkänslorna
Panikens onda cirkel
En panikattack börjar alltid med ett utlösande stimuli, det vill säga något som triggar hotreaktionen. Det kan vara något i miljön, något du ser, hör, tänker, känner eller något du känner i kroppen.
Din hjärna reagerar på denna trigger med att blixtsnabbt tolka det som ett hot. Kroppen varvar upp och förbereder sig för kamp eller flykt.
Du känner oro och ångest. Dessa känslor ger upphov till kroppsliga symptom som din hjärna tolkar som att något är fel med din kropp. Du kanske tänker att du kommer att svimma, få andnöd eller få en hjärtinfarkt.
Denna katastroftolkning av de kroppsliga symptomen gör att din upplevelse av hot ökar. Det känns som om du svävar i livsfara. Detta förstärker i sin tur oron, ångesten och de kroppsliga symptomen.
Du blir efter attacken extremt uppmärksam på dina kroppsliga symptom och rädd för själva rädslan. Detta kallas för panikens onda cirkel.
Är panikattacker skadliga?
Panikattacker kan vara fruktansvärt obehagliga, men är i själva verket helt ofarliga. När vi tror att det vi känner är farligt är en helt logisk reaktion att ta till kontrollstrategier för att skydda sig. Dessa kallas inom KBT för säkerhetsbeteenden. Det kan vara att helt och hållet undvika de situationer och miljöer som tidigare triggat en panikångestattack, men också att på olika sätt skydda sig i själva situationen, till exempel genom att ta en lugnande tablett, dricka alkohol eller alltid ha sällskap med sig.
Dessa beteenden leder till kortvarig ångestminskning men på längre sikt bidrar de till att problemen vidmakthålls. Strategierna lurar oss att tro att vi behöver dem för att klara oss i situationen. De förstärker den felaktiga tanken om att situationen är farlig. Kontroll är alltså inte lösningen utan en del av själva problemet.
När vi flyr från en situation för att skydda oss från en upplevd katastrof kan det verka som att ångesten går ner tack vare att vi flytt, men känslan klingar i själva verket alltid av, även om vi hade stannat kvar.
Hur går behandlingen till?
I behandlingen får du öva på att kunna ha symptomen utan att behöva fly från dem. Du får jobba med att bryta dina säkerhetsbeteenden, ifrågasätta katastroftankarna och stegvis exponera dig för de situationer du tidigare undvikit eller skyddat dig i. På så sätt samlar du nya erfarenheter av att ångesten inte är farlig och att du ändå klarar av att göra det du vill göra. Vi planerar tillsammans behandlingen så att varje steg känns rimligt för dig att jobba med.
Målet med behandlingen är inte att eliminera ångest från ditt liv, utan att kunna hantera och tolerera den. Kunna känna symptom utan att bli skrämd eller styrd av dem. Att då och då känna oro och rädsla är en ofrånkomlig del i att vara människa, men rädslan ska inte behöva styra ditt liv. När du stannar kvar i ångesten utan att fly från den märker du att den alltid klingar av. När du inte längre reagerar med rädsla på symptomen kommer de så småningom inte längre att trigga panik.
Emma Henriksson
Socionom & terapeut
Legitimerad hälso- och sjukvårdskurator
Lästips:
P. Carlbring & Å. Hanell: Ingen panik. Fri från panik- och ångestattacker i 10 steg med kognitiv beteendeterapi. Boken kan både användas som självhjälpsbok och kombineras med KBT-behandling.