Social ångest, det som tidigare kallades social fobi, innebär en rädsla för att hamna i situationer med andra människor där man riskerar att känna sig bortgjord eller granskad. Det kan leda till att man undviker sociala sammanhang eller använder olika beteenden för att skydda sig. Social ångest, som tidigare kallades social fobi, är ett relativt vanligt tillstånd som beräknas drabba ca 13 % av befolkningen någon gång under livet.
Varför utvecklas social ångest?
En riskfaktor kan vara att ha levt och befunnit sig i likgiltiga eller kritiska miljöer, utan att ha fått någon uppskattning. Det kan vara arbetsmiljö, familj, eller andra sociala sammanhang. Att leva i en missnöjd och icke bekräftande omgivning kan göra att man börjar dra sig undan och börjar tro att det faktiskt är något grundläggande fel på en. En gemensam faktor vid social ångest är att man anser sig inte kunna leva upp till ett ideal om hur man borde agera inför andra människor och därför känner rädsla för att göra bort sig eller bli förödmjukad.
Det finns också ett evolutionärt perspektiv på social ångest. Den kan ses som ett uttryck för rädsla för medlemmar av den egna arten och beskrivas som en modernt anpassad rädsla för dominanta och starka medlemmar. En rädsla för att inte få plats i gruppen eller samhället och för att bli förödmjukad och kränkt. Ytterst handlar det om en rädsla för att helt enkelt bli utstött ur gruppen och lämnad ensam, till en isolering där grundläggande behov som kärlek, fysisk kontakt, respekt och gemenskap saknas.
Vi strävar alla efter att kunna förutse hur andra människor uppfattar oss och vad hos oss som gör att vi blir accepterade, avvisade eller till och med attackerade och utstötta. Kärnan i social ångest kan sägas vara en rädsla för att misslyckas med att visa upp en positiv, attraktiv och stabil personlighet och därmed riskera att bli utsparkad ur gruppen. Alla behöver vi andra människor, bli accepterade och höra till en grupp, om än en liten sådan. Ensamhet och utanförskap är hotande för oss alla. Ångest och rädsla har på det sättet haft ett överlevnadsvärde. I dagens samhälle är det dock inte längre lika viktigt att bli omtyckt och accepterad av precis alla i vår omgivning. Vi överlever och kan leva bra liv ändå. Vi kommer i kontakt med så enormt många fler personer än vad de tidiga människorna gjorde, så det är dessutom en omöjlighet att bli accepterad och omtyckt av varenda en.
Koppling till personlighetsdrag
Social ångest är inte samma sak som att vara blyg eller introvert. Ångest kan dock utvecklas när den egna personligheten och sättet att vara inte bekräftas, eller stämplas som fel av ens omgivning eller av en själv. En ny studie från Uppsala universitet visar att personligheten är starkt sammanflätad med diagnosen social ångest. Personerna med social ångest hade personlighetsdrag med högre grad av introversion.
Resultaten är egentligen inte särskilt förvånande med tanke på att vårt samhälle präglas av ett extrovert ideal. En personlighet som är social, utåtriktad och trivs i centrum höjs upp som det eftersträvansvärda medan introversion och de närliggande egenskaperna känslighet, allvarsamhet och blyghet nedvärderas. Extraversion har blivit den norm som de flesta av oss upplever att vi måste rätta oss efter. Pratsamhet, snabbhet och spontanitet har kommit att förknippas med kompetens och attraktion, trots att det inte finns något belägg för sådana samband.
Alltför många människor går därmed genom livet med en upplevelse av att inte riktigt duga till. Att det är något fel med att vara mer tyst, eftertänksam och tillbakadragen. Försöker anstränga sig för att passa in. Pushar sig själv att prata mer och säga intressanta saker för att inte verka tråkig.
Problemet är här inte personligheten i sig utan hur vi betraktar den. Våra attityder gentemot den. När vi betraktar vissa personlighetsdrag som eftersträvansvärda och andra som svagheter, som fel som behöver behandlas är det inte förvånande att ångestsyndrom uppstår.
KBT-modell vid social ångest
Tankemässiga symptom
Vid social ångest är det vanligt med tankeblockader, att tankarna blockeras av känslorna i stunden. Problem i sociala situationer behöver alltså inte alls bero på färdighetsbrister, utan kan lika ofta handla om att man är blockerad av starka och obehagliga känslor eller störande negativa tankar. Andra vanliga tankemässiga symptom är koncentrationssvårigheter, selektiv uppmärksamhet riktad mot hotet (det vill säga den sociala situationen och människorna i den), självfokusering och monitorering (att se sig själv utifrån, försöka styra sig att bete sig rätt och säga rätt) och eftergranskning (att kritiskt granskande gå igenom situationen i efterhand). Vanliga tankefällor är mentalt filter, etikettering, känslotänkande, diskvalificering, allt eller inget, förhastade slutsatser och tankeläsning.
Känslor och kroppsliga symptom
Rädsla, ångest, nedstämdhet, ilska och skam är vanliga känslor i samband med social ångest. Man kan i stunden känna rädsla och ångest, få kroppsliga symptom som upplevs besvärande och blockerande, såsom hjärtklappning, bli darrig, svettas eller rodna. Nedstämdhet, skam och ilska kan därtill uppkomma av de egna tankarna om ens beteende i de sociala situationerna. Av upplevelsen av att vara fel, av att ha misslyckats.
Beteendemässiga symptom
Beteendet i de jobbiga sociala situationerna är, till följd av känslorna av rädsla och ångest, inriktat på flykt och undvikande. Antingen att slippa situationen helt och hållet, snabbt ta sig därifrån eller att skydda sig i stunden till exempel genom att göra sig osynlig, försöka bete sig rätt, eller prata så lite som möjligt.
KBT behandling vid social ångest
Socialstyrelsen rekommenderar kognitiv beteendeterapi som behandling vid social ångest. Även behandling via internet har visat goda resultat. I behandlingen får du lära dig att hantera de starka känslorna, bryta de beteenden som förvärrar problemet och öva på att vara närvarande i nuet och agera så som du vill i de situationer som är viktiga för dig. Du får öva på att bryta negativa tankar och samla nya erfarenheter som stärker dig. Du får ökad självkännedom och lär dig att bli ett stöd för dig själv istället för att granska och kritisera dig.
Målet med behandlingen måste inte vara att bli bekväm med att stå på en scen, trivas med att mingla eller kunna hålla tal på bröllop, målet kan lika gärna vara att bli trygg i att umgås i de små sammanhangen, runt fikabordet på jobbet. Det beror på vad som känns viktigt för just dig. Var och en har olika grad av behov av yttre stimulans och socialt umgänge.
Det gemensamma målet är dock att lära sig att acceptera sig så som man är, behandla sig med självrespekt, avstå från att vara dömande och att kunna se egna och andras olikheter som berikande. Använda och utveckla sina unika förutsättningar istället för att betrakta dem som skavanker.
Att då och då kunna tänja lite på sin sociala bekvämlighetsgräns, utsätta sig för ovana situationer, utmana sig och göra saker och ting på nya sätt gör livet större och friare. Det blir roligare och mer meningsfullt att leva när vi ökar vår flexibilitet, antar utmaningar och kliver utanför invanda livsmönster.
Emma Henriksson
Socionom & terapeut
Legitimerad hälso- och sjukvårdskurator
Källor:
Anna Kåver (2014): Social ångest – att känna sig granskad och bortgjord
Social ångest sammanflätad med personligheten | | forskning.se