Det pratas mycket om psykisk ohälsa och om hur den har ökat dramatiskt under de senaste åren. Men vad menas egentligen med psykisk ohälsa?
Någon klar definition av begreppet finns egentligen inte. Var gränsen går mellan reaktioner på vardagens påfrestningar och ett tillstånd av psykisk ohälsa är ofta flytande. Det normala glider över i det onormala, det finns inga tydliga gränser. Psykisk ohälsa karaktäriseras av förändrade tankar, stämningar eller beteenden – eller en kombination av dessa – tillsammans med obehag och/eller nedsatt funktion.
Ett samlingsbegrepp
Vanligtvis brukar benämningen psykisk ohälsa användas som ett samlingsbegrepp som inkluderar allt från nedsatt psykiskt välbefinnande såsom oro, lättare ångest och nedstämdhet, till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom autism och ADHD, till svårare tillstånd såsom schizofreni och bipolär sjukdom. Begreppet brukar inkludera diagnoserna depression, generaliserat ångestsyndrom (GAD), paniksyndrom, specifika fobier, tvångssyndrom och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Till psykisk ohälsa brukar även räknas stressrelaterad problematik och utmattningssyndrom.
För att diagnos skall ställas krävs att problematiken är handikappande genom att den orsakar ett påtagligt lidande, är långdragen eller i betydande utsträckning stör vardagliga rutiner och aktiviteter.
Depression
Depression innebär nedstämdhet, med en tydligt sänkt sinnesstämning. Vanligtvis förlorar man energi och intresse för vardagliga aktiviteter. Vanliga symptom är sömnproblem och viktnedgång. Koncentrationsförmågan kan försämras och det kan bli svårare att tänka klart och fatta beslut. Tankarna blir ofta mer negativa. Tillvaron känns meningslös, framtiden hopplös och man kan uppfatta sig själv som värdelös. Det kan förekomma skuldkänslor och självmordstankar.
Ångest
Ångest är en intensiv känsla av obehag och oro som känns i kroppen. Vanliga symptom är ett tryck över bröstet, att hjärtat slår snabbt, en klump i magen, yrsel eller svaghet i musklerna. Det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är ångest. Det kan kännas mycket obehagligt, men är inte farligt. Ofta kommer ångesten utan att det finns något tydligt yttre hot vilket kan skapa en känsla av overklighet. Många beskriver det som att befinna sig "i en bubbla", avskärmade från omvärlden. Ångest kan upplevas olika för olika personer, och även kännas på olika sätt olika gånger. De flesta upplever ångest någon gång i livet. En del får det bara någon enstaka gång. Andra kan ha stark ångest som ofta kommer tillbaka, eller som håller i sig länge.
GAD
Generaliserat ångestsyndrom utmärks av att känna en konstant oro inför olika livsomständigheter. Den kan gälla familj, ekonomi, arbete och egen hälsa. Ångesten är här inte knuten till någon speciell situation, som vid fobisk ångest, och kommer heller inte i attacker som vid paniksyndrom.
Paniksyndrom
Paniksyndrom innebär att drabbas av intensiva attacker av stark rädsla, så kallade panikattacker. Attackerna kommer relativt ofta och triggas av sådant som upplevs som hotfullt. Vanliga triggers är till exempel att hjärtat slår hårdare, att man känner sig varm eller att man blir yr. Typiskt vid paniksyndrom är att man tolkar dessa reaktioner som farliga vilket gör att man blir rädd. Rädslan ökar aktiviteten i kroppen vilket förstärker symtomen. Typiska symtom är andnöd, hjärtklappning, bröstsmärtor, yrsel, skakningar och svettningar.
Specifik fobi
Vid specifika fobier är ångesten knuten till bestämda situationer eller objekt. Vanligt är fobi för ormar, spindlar, blod eller höga höjder.
Tvångssyndrom
Tvångssyndrom innebär att besväras av tvångstankar och tvångshandlingar. En tvångstanke kan till exempel handla om att man ska råka göra ett misstag och råka skada någon annan. Tvångshandlingar är det man gör för att skydda sig mot att något skulle hända och därigenom neutralisera obehaget som kommer med tvångstankarna. Om man exempelvis har tvångstankar om att man glömt spisen på är en vanlig tvångshandling att man kontrollerar spisen upprepade gånger.
PTSD
Posttraumatiskt stressyndrom kan komma som en konsekvens av att ha råkat ut för en mycket påfrestande händelse. Den kan vara akut och livshotande, som till exempel en trafikolycka eller allvarlig skada, men kan också vara mer långvarig och psykiskt belastande, som vid krig eller upprepade övergrepp av olika slag. Exempel på vanliga reaktioner under de första dagarna och veckorna efter händelsen är ofrivilliga och ibland obehagliga minnesbilder, förändrad sömn och aptit, och ökad nervositet och anspänning. Reaktioner som består över tid samt i ökande svårighetsgrad brukar sammanfattas i begreppet posttraumatisk stress. Vanliga symtom är påträngande minnesbilder, mardrömmar, förändringar i känslolivet med ökad rädsla, vaksamhet och ibland ilska, samt en instinkt att vilja undvika påminnelser av händelsen.
Emma Henriksson
Socionom & terapeut
Legitimerad hälso- och sjukvårdskurator
Källor:
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE) (2015): En kunskapsöversikt. Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro.